Till patienten
7.3.2019

Samarbete kring barnets medicinering i skolan

Barnfamiljernas dagar är alltid hektiska, men den bråda vardagen är ännu brådare om barnet har en regelbunden medicinering. Vi intervjuade hälsovårdaren i en stor grundskola som arbetar med barn dagligen.

Samarbete kring barnets medicinering i skolan

Hälsovårdaren sköter skolhälsovården för drygt 300 specialelever. Specialelever är elever som behöver mer stöd och hjälp än normalt i sin skolgång. I skolan finns elever som har olika grader av underutveckling och barn och unga med autismspektrumstörning.
– Mina arbetsuppgifter omfattar traditionella uppgifter för skolhälsovårdare, det vill säga hälsoundersökningar samt olyckor och insjuknanden som inträffar under skoldagen, berättar hälsovårdaren.

Hälsovårdaren organiserar skolläkarens rehabiliteringsplaner för barnen. Eleverna går till exempel på tal-, ergo- eller fysioterapi. Till hälsovårdarens arbetsbeskrivning hör att övervaka om medicineringen eventuellt påverkar barnets tillväxt.
– Mitt arbete omfattar partiell rehabiliteringshandledning och uppföljning av medicineringar tillsammans med skolläkaren. Naturligtvis hjälper jag skolpersonalen i olika situationer och fungerar som kontaktperson mellan skolan och familjen i frågor angående medicineringar, beskriver hälsovårdaren sin mångsidiga vardag.

 

I specialskolor är medicineringar en del av vardagen

I specialskolor har eleverna många olika sjukdomar och syndrom, vilka alla behandlas med mediciner på ett sätt eller annat.
– En del av våra elever har till exempel epilepsi som behandlas med epilepsimediciner som tas dagligen. En del behöver medicin för koncentration, det vill säga för ADHD eller ADD, vilka tas vid behov. I regel strävar man efter att medicinerna tas utanför skoldagen i hemmet, men till exempel epilepsianfall behandlar vi med medicin även under skoldagen vid behov, förklarar hälsovårdaren.

Det är viktigt att komma ihåg att ta mediciner regelbundet så att de fungerar på rätt sätt.
– Till exempel i epilepsimedicinerna är det läkemedelshalten som håller epilepsianfallen stången. När läkemedelshalten minskar ökar risken för anfall. På grund av detta är det viktigt att epilepsimediciner alltid tas regelbundet, berättar hälsovårdaren.

 

Öppenhet medför kamratstöd

I skolan talar man öppet med eleverna om användning av mediciner. Att ta medicin är vardag för eleverna.
– I skolan reflekterar eleverna över användningen av mediciner och till exempel varför jag använder denna medicin medan min kompis inte gör det. Barnen ger varandra kamratstöd då de använder samma mediciner, berättar hälsovårdaren.

I enhetsskolor är situationen bra, eftersom specialeleverna och klasserna med allmän undervisning samarbetar mycket.
– I vår skola är det absolut en rikedom att olikheter möts vardagligen. Olikheter är närvarande varje dag, vilket hjälper barnen att förstå och behandla diversitet. Vi för en öppen dialog om olika ämnen för att få svar på frågor barnen grubblar över.

Gemenskapen syns i de små vardagssituationerna.
– Om en elev har svårigheter med att stänga dragkeden kan kompisarna hjälpa till, berättar hälsovårdaren glatt.

 

Mediciner underlättar livet

Hälsovårdaren anser inte att regelbunden medicinering begränsar barnets liv, utan i många fall förbättrar den livskvaliteten. Att ta medicin medför även rutiner och regelbundenhet i vardagen.
– Ett barn som har ADHD kan inte koncentrera sig. Hela skoldagen eller fritiden går i stöp, eftersom barnet inte förmår hantera situationen. Medicineringen ger barnet en möjlighet att hantera stimulanserna medan barnet samtidigt får mycket mer ut av dagen, reflekterar hälsovårdaren.

Hälsovårdaren har även stött på utmaningar under sin karriär.
– Människor har fördomar och förutfattade meningar som vi försöker häva genom att motivera och berätta varför det gynnar barnets välfärd och hälsa att använda mediciner.

Det är bra att barnet vet varför hen äter mediciner så att hen kan själv berätta om det tar ont någonstans. Öppenheten hjälper barnet ofta att förstå vikten av att ta mediciner.
– Barnet bör alltid om möjligt inkluderas i diskussionen. Det är bra att barnet vet varför hen tar till exempel en viss medicin och vad den påverkar, med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är möjligt att öka medvetenheten ju äldre barnet blir, påminner hälsovårdaren.

 

Sjukdomar bryr sig inte om åldern

• Dosdispensering anses ofta endast vara en tjänst för äldre personer. Tjänsten passar emellertid alla med regelbunden medicinering.
• Dosdispensering kan vara till hjälp och medföra regelbundenhet i livet för ett barn som använder mediciner. Elever har med sig sina mediciner säkert i dospåsar till skolan och hobbyer.
• Dosdispensering underlättar vardagen för såväl den unga som föräldrarna då medicinerna är färdigt uppdelade.

Kan Anja hjälpa dig i vardagen? Fråga mer på närmaste Anja-apotek!